Visst är det något med hästars ögon!? Blicken, oftast rofylld och skärrad på en och samma gång.
Jag är plågsamt imponerad av alla (nästan) andra än mig själv just nu, det i kombination med svår melankoli, hormontrasssel, diverse härjande nojor, några nej och alldeles för lite tid till det jag vinner energi av sliter lite...men allt är grönt nu och det låter och luktar sommar...och alldeles just nu; pianot, projektet, P1-skvalet, pudeln Tage som ligger på mina fötterna, kaffet, boken. Svårtoppat.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar